Hej och Välkommen till FAQ för Europa Lingua. Här hittar du svaren på alla frågor vi kan ställa, vare sig det handlar om vår struktur, vårt projekt och många fler!
1. Vad är Europa Lingua?
Europa Lingua är en tankesmedja vars syfte är att främja skapandet och upprättandet av ett gemensamt europeiskt språk för att underlätta kommunikationen inom Europeiska unionen, och för att möjliggöra utveckling av en känsla av enighet och gemensam identitet inom av de europeiska folken.
1,1. vilken form skulle detta språk ta? Vilka är kriterierna?
Detta gemensamma europeiska språk skulle vara ett byggt språk, skulle syntetisera europeiska språk, skulle inte tillhöra någon stat och skulle inte ha någon ambition att ersätta nationella språk (det skulle därför vara ett gemensamt men inte ett enda språk). Jämlikt språk mellan män och kvinnor bör det också vara modernt samtidigt som det är representativt för den europeiska civilisationens historia. Detta språk bör äntligen vara enkelt och naturligt för att främja dess inlärning och spridning i hela Europa, men också utanför dess gränser.
1,2. vilken typ av åtgärd utför du?
Denna tankesmedja främjar utbyte och samarbete mellan olika aktörer i Europa-medborgare, föreningar, icke-statliga organisationer, politiska företrädare, etc-kring detta idén om ett gemensamt språk. Det är därför en plats för reflektion, för framställning av idéer och debatter, som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt språk.
Föreningen har ingen lukrativ kallelse och är opolitisk. Den vill vara självständig och vill inte vara knuten till ett parti eller en politisk personlighet.
1,3. finns det redan potentiella språk för ditt projekt?
Det finns många potentiella kandidater. Man kan tänka på Inter-Lingua, flerspråkiga (västerländska) eller till och med esperanto. Alla är byggda språk som är avsedda att överskrida de språkliga gränserna. Vi inbjuder dig att besöka vår post "Tour de Table av byggda språk" på vår hemsida för mer information.
Mais une langue nouvelle peut aussi être créée. Nous avons, au sein du think tank, fait une proposition qui permettrait de répondre à l’ensemble des critères évoqués à la <b>question 1.1.</b> Nous proposons en effet <b>l’Europeo</b>. C’est selon nous une langue simple, naturelle, évolutive, moderne et égalitaire. Que ce soit dans sa création, ou sa vocation, l’Europeo a l’avantage d’être purement européenne. Toutes les informations se rapportant à l’Europeo se trouvent sur notre site, faites-y un tour !
Nous insistons sur le fait que l’Europeo n’est qu’une proposition et un candidat parmi d’autres. Nous sommes évidemment ouverts aux autres langues potentielles. Il s’agit justement de regrouper l’ensemble de ces langues et leurs sympathisants au sein de notre think tank, en vue d’échanger et de débattre. Les critères dont nous avons fait part à la <b>question 1.1</b> sont eux aussi sujets à débat. L’objectif d’Europa Lingua est d’instaurer à terme une langue commune européenne. Quelle qu’en soit la forme, elle sera issue du débat d’idées et de concepts. Toutes les tendances doivent être prises en compte.
1,4. och varför inte esperanto?
Esperanto är naturligtvis en potentiell kandidat för förverkligandet av vårt europeiska gemensamma språkprojekt. Dess kallelse är också att överskrida språkliga gränser genom att anta ett gemensamt språk. Esperanto har haft direkta och konkreta effekter i Europas historia, och till och med i dag talas det av tusentals användare. Av alla dessa skäl kan esperanto bli Europas gemensamma språk och försvaras på detta sätt.
Néanmoins, nous pensons que l’espéranto ne répond pas à tous les critères que nous avons évoqué à la <b>question 1.1</b>. En effet, bien que l’espéranto nécessite seulement 150h d’apprentissage selon les estimations, il n’est pas “simple et naturel” comme nous le préconisons. De plus, ce n’est pas “une langue égalitaire entre les hommes et les femmes”, or nous estimons que c’est un élément aujourd’hui primordial. Il faut noter que l’espéranto a été créé au XIXème siècle, époque qui était étrangère à ce genre de considérations. Enfin, bien que les racines de l’espéranto soient européennes, sa vocation reste avant tout universelle, et ne compte pas se restreindre aux frontières de l’Europe. C’est notamment à partir de ce constat de nécessité de modernité que nous avons décidé de créer et de proposer l’Europeo.
Mais encore une fois, <b>Europa Lingua est un lieu d’échanges</b> ; l’espéranto n’est pas rejeté mais il doit être discuté, comme d’ailleurs toutes les autres langues proposées.
2. Varför inte fortsätta använda engelska?
Det finns ett antal skäl till varför vi anser att engelska inte är lösningen för kommunikation i Europa, vare sig det är professionellt, politiskt eller Turistic. ETT verkligt neutralt och gemensamt språk måste komma för att ersätta det.
<b>Premièrement, on ne devrait pas continuer à utiliser l’anglais car c’est injuste envers les non anglophones.</b> L’anglais, contrairement à la croyance populaire, est une langue difficile à apprendre. Le rapport Grin, publié en 2005, a déterminé que 1500 heures d’apprentissage environ sont nécessaires pour pouvoir parler couramment l’anglais, soit 10 fois plus qu’une langue construite. De plus, les britanniques bénéficient d’un avantage considérable grâce à leur langue, notamment dans les négociations politiques et commerciales. Pensez à vos propres discussions avec des Anglophones (Britanniques, Irlandais, etc). Ne trouvez-vous pas que l’échange n’est pas équitable ? Pensez aux négociations, aux accords… Le simple fait que les anglophones utilisent leur propre langue dans le milieu professionnel induit directement un rapport de domination qui leur est favorable, et qui pour vous, est défavorable. L’usage de l’anglais a aussi de grandes conséquences sur les économies des frais de traduction. Le rapport Grin évalue par ailleurs que l’usage de l’anglais rapporte 15 milliards d’euros par an à la Grande Bretagne.
<b>Deuxièmement, on ne devrait pas continuer à utiliser l’anglais</b> <b>car il ne permet pas un réel sentiment d’appartenance commune sur le continent.</b> Nous souhaiterions simplement voir qu’un Hongrois et un Suédois qui se retrouvent en Espagne ne parlent pas entre eux en anglais, mais avec une vraie langue commune et neutre. Cela faciliterait les échanges et les rendrait surtout beaucoup plus naturels. Le sentiment d’appartenance commune en Europe serait lui aussi beaucoup plus important. En effet, toute civilisation possède, ou a possédé, une langue qui unit ses habitants. Pensez au latin pour l’Empire romain ou l’arabe pour l’Empire musulman par exemple. Or l’anglais n’est pas la langue de l’Europe, il ne s’est imposé que très récemment comme langue de travail privilégiée. Face à lui, nous croyons fermement à l’idée qu’une langue commune européenne parviendrait à fédérer l’Europe et à unir ses habitants. Dans le climat actuel que l’on connaît, cela nous semble urgent.
<b>Troisièmement,</b> <b>on ne devrait pas continuer à utiliser l’anglais car le Royaume-Uni a décidé de quitter l’Union Européenne. </b>En effet, avec le Brexit, il semble invraisemblable de parler la langue d’un pays qui ne fait plus partie de l’union. L’Irlande et Malte restent les seuls pays de l’Union Européenne mais ils ont choisi respectivement l’irlandais et le maltais. Pourquoi donc l’anglais serait la langue majoritairement utilisée en Europe? Il est temps d’adopter une langue commune et neutre en Europe.
3. Jag vill inte att fransmännen skall försvinna, vill ni ersätta de nationella språken?
Långt ifrån oss idén att ersätta de nationella språken. Vi vill ha ett språk så att européerna kan kommunicera med varandra, men vi vill bevara den språkliga och kulturella rikedomen i de europeiska nationerna. Så vi vill ha ett gemensamt men inte ett unikt språk. I praktiken skulle det gemensamma språket vara en LV2 som lärs ut i alla skolor i Europa. Det skulle användas inom EU-institutionerna och skulle kunna användas mellan EU-medborgarna.
4. vad intresserar ett gemensamt språk med de tekniska framstegen och framväxten av fler och effektivare översättare?
La langue est le fondement de la culture. Au-delà d’un simple échange d’information, une langue permet le partage d’une conception du monde. Dans bien des cas, <b>l’échange devrait être naturel, et ne devrait pas nécessiter une interface pour pouvoir fonctionner</b>. Bien que ces traducteurs soient de plus en plus souvent utilisés à l’écrit, voulez-vous vraiment parler et discuter au quotidien à l’aide d’une machine ?
5. det kan kosta en massa pengar till denna historia...
<b>Au contraire ! Une langue commune en Europe serait une opportunité économique.</b> A titre d’exemple, les frais de traduction représentent plus de 40% du coût de fonctionnement de l’Union Européenne ! L’introduction d’une langue commune ferait ainsi immédiatement disparaître ces coûts de traduction, et l’argent non dépensé pourrait être réutilisé dans d’autres secteurs.
Dessutom skulle kostnaderna för lärare och Europeiska språkkurser vara minimala. I själva verket är byggda språk speciellt gjorda för att vara enkla att lära sig och behärska. Till exempel beräknas det att endast 150 timmar av lärande behövs för att kunna tala esperanto flytande. I jämförelse kräver engelska 1500. Vid en förminskad lära tid en erhåller förminskat kostar.
Totalt uppskattar grin rapporten att genomförandet av ett gemensamt språk skulle spara 25 000 000 000 euro per år, eller 50 euro per europé och år. Det är inte bara billigt, men införandet av ett gemensamt språk skulle spara pengar.
6. ett byggt språk, det fungerade aldrig, varför tror du att du kan vända trenden?
Du har fel! Esperanto är det första bygg språk som kommer att tänka på, men det är inte det enda exemplet på det så kallade "artificiella" språket.
Byggda språk har redan antagits av ett antal länder och har varit mycket väl internaliserade. Till exempel är litterära arabiska ett rekonstruerat språk som talas av ett stort antal människor i Arab världen. Samma sak gäller för hebreiska, Swahili och norska. Dessa är språk som är baserade på redan existerande språk/dialekter, och sedan har byggts om i en enkel struktur. Detta har gjort det möjligt att förena folken och skapa sammanhållning i de politiska enheterna. Detta är precis vad vi vill uppnå med Europa Lingua: ett gemensamt språk som skulle kunna syntetisera de olika europeiska språken.
7. du skulle inte vara lite idealistisk?
Varje ambitiös idé är först betraktas som galen, sedan farlig och slutligen uppenbar. Europeiska unionen var ursprungligen en oerhört ambitiös, idealistisk idé. Men det har successivt blivit verklighet. Vi anser att Europeiska unionen behöver nya idéer, eftersom dess popularitet sällan har varit så låg. Detta hänger delvis samman med det faktum att det europeiska idealet snabbt har blivit en ekonomisk pragmatism. Kulturen och unionen mellan medborgarna har degraderats till andra plats. Införandet av ett gemensamt språk skulle återuppliva den europeiska dynamiken och stärka den gemensamma känslan av tillhörighet.
Vi arbetar så att vår galna idé så småningom blir uppenbar.